idag är det dags att cykla till jobbet igen. det är rätt lätt att göra det när solen skiner och när man cyklar bredvid vattnet hela vägen till torsvik och där cyklar man över bron och har vattnet under sig. när man just kommit över bron får man en päron mer och ett litet rop på vägen "tack för att du cyklar!"
jag tänkte jag skulle låta er lida lite när ni sitter på era kontorsstolar och ni ser hur det ser ut när jag cylar till jobbet. jag cyklar över gärdet. solen skiner, himlen är blå och det har inte hunnit bli mkt folk i farten ännu.
sedan får jag cykla på en söt liten grusväg och jag cyklar så snabbt att jag bara susar fram med min nya cykel. märk väl att korgen nu har fått jackan i sig, det hade den inte på den första bilden. det blev varmt. så jag fick ta av jackan.
när jag kommer fram till rosendal är det dags att äta frukost. det är liiite lyxigt det. maria äter den eftertraktade gröten. jag vet dock inget om den eftersom jag inte äter gröt. men jag vet att yoghurt med lingonsylt och ekologisk müsli is the shit. mmm...
medan de andra får lära sig en massa botanik hamnar jag på kålfältet med lars. i den ställningen han står i har jag stått från 08:30 när frukosten ätits till 12:00 då det är lunch och jag slutar. man får lite ont i ryggen och man blir lite trött i benen.
nu förstår jag varför man inte ska fräsa jorden när den är fuktig. när man gör det då slås jorden samman och istället för att få den porös och med luft/syre blir den kompakt och tung. nästan omöjlig att gräva i. helst när man har en liten trädgårdsspade som man ska orka ner med. då får man ont i händerna.
visste ni att rödkål ser ut så här när den bara består av kronbladen? den är så vacker, helt fantastisk! det är nog den snyggaste kålsorten iaf i det här stadiet.
vid 11 får jag hjälp. då kommer hela fem starka tjejer och hjälper mig. jag får leka arbetsledare och ge dem arbete. det är lite roligt ska jag väl erkänna. jag gillar att ta ansvar. så länge det går bra vill säga. angelica hamnar att gräva ner den snygga rödkålen i marken. det gör hon ypperligt bra.
när vi varit jätteduktiga och hunnit plantera mer än vi hade rader till skulle angelica dra nya rader men så kunde vi inte enas om vilken sida vi skulle använda, så vi får rätt radavstånd. christel trodde att avståndet var ett, ngn annan ett annat och angelica i sina fina rosa nya skor trodde ett tredje. how to know?
när jag slutat för lunch råkade jag se att en av antoines katter spanade i ett träd. det var ju som gjort för ännu en i-love-cats-bild. såklart.
men jag gillar också fåglar. t.ex. en tupp som gal. hej tupp!
i det här huset tänkte jag bo när jag blir stor. det är ett fint hus. hej mitt hus i framtiden!
på em träffar jag ola och cissi. det var ett tag sedan sist nu. vi käkar lite mat på deli burger bakom nk och sedan leker vi på clas olson. ola köper sig en ny fin kruka. sedan drar jag ner dem till stadium där jag letar efter en cykelhjälm. det måste man ha.
på kvällen joinar jag linda. hon har två biljetter till lives konsert i fryshuset. konserten är försenad eftersom det är strul på arlanda och bandet inte kan komma ut. men det finns folk som stampar takten till musiken i högtalarna under tiden.
och när de entrar scénen är jag nog inte ensam om att vilja ta bilder. ty hur kan ni annars förklara de suspekt upplysta händerna där framme till vänster, kamerablixt? jag lovar och svär på katternas liv att jag inte har gjort ngt med bilden mer än förminskat den till 400*300.
ed kowalcyk sjunger i live. oftast är han utan gitarr men ibland ploppar det till och man får se honom med gitarren. det är trevligt, speciellt när han har en röd spot på sig.
rocka på rocka på. men oj, vilken galet ful väst han har på sig! det är inte för intet som man ser att de är från usa.
på alla konserter finns det de här brudarna som ska dansa sexigt. de står mitt i crowden och dansar lite åmande och sexigt och hej-vad-vi-är-snygga. det finns också alltid ngn grabb som tittar med trånande blick och så finns det jag. jag som stirrar och fotograferar för att håna. för vem fan går på den där fula dansen? die!
heja heja! man kan få arenakänsla. och just ja, vi var ju på fryshusets arena. där spelar 08 sthlm till vardags. jag och linda som är gamla basketspelare borde skämmas som inte sett en endaste match sedan vi flyttat till sthlm. shame on us.
oh! ah! underbar konsert. alla i publiken kunde alla texter och sjöng med. live är ju inte så stora idag så det är bara vi gamlingar som lyssnade på dem på 90-talet som var där och sjöng med. det är skönt. stämningen blev fantastisk när allsången fyllde hela salen. det var en fantastisk känsla faktiskt. även de längst bak sjöng med.
även om jag är strikt emot posing med bart bröst är det nästan så jag föredrar det om man jämför med den hemska västen han hade på sig. men ändå, jag gillar verkligen inte nakna bröst offentligt.
konserten varar i två timmar. den är fantastisk. live vill inte sluta spela och vi vill inte sluta lyssna, klappa händerna och sjunga med. de bugar och bockar och wow vad vi alla var galet nöjda med den här kvällen tror jag.
