jag och linda går och fikar. det är gott. jag tar en fetaostmacka men lämnar lite av fetan. jag är inte sån fetafantast som jag trodde. men jo, jag älskar fetaost. bara inte lika mkt som vissa andra. men jag älskar det i mat. i do!

på kvällen blir vi bjudna hem till malin på fika. det är mkt gott fika. mockarutor (kind of iaf), pepparakakor, ngn mjuk kaka som jag inte orkade smaka på, kanelisar och så det bästa av allt... malins hemgjorda jordnötschoklad. to die for! den är den bästa choklad ever. satan i gatan så gott! jag åt nog upp allt.

linda hade nog nästan kunnat äta upp smilla om hon hade kunnat. hon gillade nog smilla lika mkt som jag gillade chokladen. smilla är fin, det ska jag inte sticka under stol med. så fint huvudet. nog det finast hundhuvudet jag sett... men selma är fin, den svarta katten som alltid vill vara ute.

när vi ska gå hem följer malin med för att rasta smilla. det ångrade hon nog rätt snart. lena blir nämligen galen och börjar jaga smilla så smilla blir galet uppstissad och springer och blir helt sprallig. men det är bra, då fick lena rastas också. det kan behövas.

nog för att hon lika snart blir trött igen. och måste vila.

"hjälp mig öpp!"

ibland önskar man att man hade ork att göra en zombiefilm.

 

snöängel? snölik? snödemon? snögubbe? snöröv? snö?

det är helt tomt inne på restaurangen alla pratar om. det roliga är ju faktiskt att folk börjar prata om restaurangen alla pratar om, just för att de skrivit så där och det är helt tomt i lokalen. så de har ju rätt på sätt och vis, för de säger ju aldrig varför man pratar om dem. självdistans? medvetet?