080707
Postatat Monday, July 7th, 2008 kl 11:28 pm i kategori: Katt, Leg-view, Lokaltrafik, Musik. Följ kommentarerna med RSS 2.0 feed. Trackback.
När jag ska åka hem från Västertorp har det hunnit bli natt och jag lyssnar på of Montreal och tänker på Jonathan som jag inte pratat med på jättelänge. Det är ju knasigt, vi brukar ju prata varje dag. Då är det fint att ha musik som kan påminna en iaf.
Sen beundrar jag mina fina glansiga ben.
Äntligen kommer tåget mot Mörby. Som jag längtat. Synd bara att det inte är en taxi till min dörr. Jag är trött och vill hem snabbt.
Men jag hinner med att se min fina klocka i tågfönstret. Den är oh så vacker.
När jag borstat tänderna och torkar mig om munnen lämnar jag ett mkt svagt minnen om en fin kväll bakom mig.
Idag är det måndag och jag missade bussen till centrum så jag får åka med servicebussen som kör för färdtjänsten. Då känner man sig ond som tar plats från de som bättre behöver den. Men som tur var så ville ingen annan åka med.
När jag kommer till Arbetsförmedlingen har de stängt redan 12 fast jag nästan var hundra om att de hade öppet till 13. I liv och död är en timme viktiga saker.
Jag får åka till den lite flådigare Arbetsförmedlingen på Östermalm.
Och varje gång jag lämnar in biljetten i luckan blir jag lite så där generat glad över hur snälla pojkarna är som låter mig åka fast min biljett har gått ut. Ända tills jag upptäcker att servicebusskillen var den som var snäll och stämplade biljetten långt in i framtiden så jag åker på giltig biljett. Då blev jag lite ledsen när jag insåg att de inte alls var söta snälla pojkar som halvflörtade med mig utan bara vanliga killar som gjorde sitt jobb.
När jag kommer hem kollar jag in öppettiderna på nätet och visst står det att de har öppet till 13. Så fånigt att de inte kan hålla sidan uppdaterad.
När jag kommer hem får jag en gospojke i armhålan. Det är kärlek.