060817
Postatat Thursday, August 17th, 2006 kl 8:46 pm i kategori: Vänner, Övrigt. Följ kommentarerna med RSS 2.0 feed. Trackback.
På Rosendal tvingade de mig att gå till läkaren. När jag kom till VC fick jag remiss till Danderyd för röntgen och även en remiss till ortopedakuten. Efter VC åkte jag hem, duschad och tog med en bok innan jag begav mig till röntgen. Där var det rätt kort väntetid, trots det hann jag fota golvet.
Nu ser man att den övre leden börjar bli blå på tummen. Den är tjock också. Fetto.
Efter att jag varit på röntgen gick jag ner till ortopedakuten. Där var det lite mer väntetid. Och det var varmare, soligare och inte lika roligt.
Till slut fick jag komma in på ett rum. Orden “Läkaren kommer snart” har väl aldrig missbrukats så mkt som på en akutmottagning? Min granne hade fått hälsenan av. Det känns lite fånigt med en stukad tumme mitt bland allt detta kan jag väl erkänna.
När min läkare kom inspringandes med tfn i högsta hugg och frågade när jag hade ätit sist började jag ana oråd. Med all rätt. De tänkte inte bjuda på mat, de ville operera mig. Då ska man fylla i ett formulär, lätt med ajig högertumme.
Sedan blev jag lämnad ensam igen. Länge. Länge. Jag hann få ännu blåare tumme. Började inse att jag inte ville ha ngt gips eftersom jag klarat mig bra utan det hittills. Så jag sa det till en syster. Hon skulle kolla med läkaren.
Jag hann lägga mig i sängen och ngn sekund senare hämtade de mig till gipsrummet. Tydligen måste jag ha gips. Fan.
På kvällen kommer Maria tillbaka till Sthlm. Fem veckor sedan sist. Nä vi ska lägga oss ger jag henne i uppdrag att dammsuga taket rent från nattflugor. Det ser absurdt ut.
